Jag började blogga redan på den tiden man fick skicka in sina inlägg med fax. Tror det var 1997. Sedan höll den där bloggen i sig under namnet dagbok fram tills jag fick för mig att jag skulle gå i pension våren 2017. Det blev lite pension, det blev utbrändhet, depression, ADHD-diagnos och så blev det pappaledighet innan suget efter standup kom tillbaka efter ett par år sådär lagom till pandemin. Bloggandet har jag inte känt något sug efter på hela den där tiden. Förrän nu. Nu saknar jag det som fan! Finns liksom inga bra sociala medier längre för att uttrycka lite längre tankar som jag kanske vill slänga ut men som inte passar i standupen. Facebook används väl bra till att planera föräldrapicnic i fotbollslaget, Twitter har blivit ett totalt oanvändbart avlopp av bottar, desinformation och SD-troll, Instagram har aldrig passat särskilt bra för text och Threads ska vi inte ens börja snacka om. Hänga där en kvart så vill man ju peta ut ögonen med en gaffel. Känns lite som Twitter var 2012 men med 90% korkat folk som känns som att dom heter Gunilla. Så häng med här vetja!  Det kommer bli högt och lågt precis som förr.

Nu drar jag iväg till Båstad för att göra Comedy Carnival med ett glatt gäng som dessutom delar scen med KAJ så det blir förmodligen ett intressant uppdrag att köra standup för vad jag gissar är rätt mycket barnfamiljer. Men vem fan bangar för en utmaning?