Fått väldigt mycket positiv respons på min medverkan i TV4 i går. För den som missade finns det här.

Mina poänger var väl egentligen två: Den första att vi inte får ge upp när religiösa och andra intressegrupper försöker inskränka vår yttrandefrihet med hädelselagar och liknande och den andra och viktigaste att man inte ska vara rädd för terrorism. Anledningarna till det är två, dels för att det i princip inte finns någon terrorism i Europa. Dels för att det är rädsla som är terroristens mål. Om man går omkring och är rädd för något som nästan helt säkert inte kommer drabba en så har terroristerna vunnit. Men jag glömde en viktig grej och det är vilken terrorism det är vi i Sverige framförallt (inte) ska vara rädda för.

Varje gång vi får se ett terrordåd i västvärlden utfört av muslimer så blir likhetstecknet mellan islamism och terrorism i Europa starkare och starkare. Men det är en försvinnande liten del av terrorismen i Europa och en så gott som obefintlig del av terrorismen i norden. Andelen terrordåd i Europa utförda av Islamister brukar ligga på under 1%. Den övervägande delen utförs av olika typer av nationalister. (Den som vill ha exakta siffror kan läsa Europols rapport som kommer varje år, här finns den senaste.) Om man tittar på Sverige så är andelen Islamister som utför terrordåd ännu lägre och den största delen begås av högerextremister. Så är det någon form av terror vi ska vara rädda för så är det deras.

Om vi definerar terrorism som våld i syfte att uppnå politiska syften och eller att skrämmas så kan jag påminna mig ett terrordåd i Sverige utfört av en islamist, det är bombaren på Drottninggatan, som lyckligtvis inte dödade någon annan än sig själv. Sedan har Lars Vilks utsatts för brandattentat och även något mordförsök. Noll döda i dessa fall. Det finns säkert något enstaka till som man enligt min ganska vida definition kan betrakta som terrorism utfört av islamister, men såvitt jag vet och har kunnat hitta så har ingen dött i något av dessa extremt få fall av terrorism.

Den vita kränkta mannen i samma fåra som Breivik och i olika typer av nazistgäng är däremot flitigare. Bara i år har två moskéer utsatts för brandattentat. Vi har haft två lasermän som mördat och attackerat ett stort antal av vad som i deras huvuden nog får betraktas som politiska motståndare. Vi har haft nazister som sprängt två journalisters bil så att den ena blev blind. Nazister har avrättat fackföreningskillen Björn Söderberg i hans villa. Nazister har attackerat barnfamiljer i Kärrtorp och så vidare och så vidare. Vänstervåldet är även det långt mycket vanligare än våld från Islamister, även om det inte heller haft samma dödliga utgång som våldet från högerextrema. Det alla tre grupperna har gemensamt är dock den unga kränkta mannen. Som alltså företrädelsevis är vit. Är det något vi ska vara rädda för så är det att få en ny laserman eller en ny Breivik och jag tror tyvärr att vi är på god väg. Det är det viktigaste att diskutera om vi nu ska diskutera terrorism. Och vill man fatta mer om hur unga män av olika politisk färg, men framförallt högerextrema, sitter hemma och radikaliserar sig själva så bör man läsa Skrivbordskrigarna av Lisa Bjurwald. När ni har läst den kanske ni blir fler som mår lite lätt illa när ni tänker tillbaka på den där gången Jimmie Åkesson sa att Avpixlat hör till “den sunda delen av den Sverigedemokratiska nätrörelsen.”

Med det sagt så är det fler än Avpixlat och liknande siter som har ett ansvar när det gäller att inte radikalisera unga kränkta män. Det gäller både Imamer, präster, och en och annan kultursidesskribent också. Men i den mån det finns ett direkt hot om terrorism i Sverige så är det ett som är i full swing redan och det är det högerextrema hotet. Som också det är försvinnande litet. Och till sist, bara för att slippa svara på tusen “vad var det jag sa” om nu någon islamist lyckas med ett terrordåd i Sverige så ja. Det kan hända. Risken är försvinnande liten för all terrorism. För islamistisk terrorism är den lägst. Det är vad statistiken från Europol säger varje år de senaste 5 åren i alla fall.